Artikel från Läkartidningen - Chefsöverläkare polisanmäld för tjänstefel!

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11450
Chefsöverläkare polisanmäld för tjänstefel

Av Miki Agerberg 2009-02-19

Opiatmottagningen vid Skellefteå lasarett och ansvarig chefsöverläkare har polisanmälts för tjänstefel. Anmälare är Svenska Brukarföreningen, som hävdar att mottagningen använder olagliga metoder, bland annat villkorade kroppsvisitationer av patienterna. Mottagningen har också anmälts till Socialstyrelsen.

Opiatmottagningen i Skellefteå, som tillhör den psykiatriska kliniken vid lasarettet, ger läkemedelsassisterad behandling mot heroinberoende. 70 patienter är inskrivna i programmet, och de behandlas bland annat med metadon eller buprenorfin (Subutex, Suboxone) för att kunna bryta sitt missbruk.

Målsägande i polisanmälan är två kvinnliga patienter vid mottagningen. Enligt anmälan har både de och andra patienter tvingats gå med på kroppsvisitationer där personalen sökt efter injektionsmärken. För att få tillgång till behandlingsprogrammet ska patienterna också ha behövt skriva på en fullmakt som ger sjukhuset rätt att lämna ut sekretessbelagd information om patienten till polis, åklagare och andra myndigheter, och även kontrakt med olika villkor som leder till omedelbar uteslutning ur programmet.

Socialstyrelsens föreskrifter om underhållsbehandling vid opiatberoende, som trädde i kraft 1 januari 2005, gjorde det möjligt för beroendemottagningar i hela landet att ge behandling med metadon eller buprenorfin. De metoder som används i Skellefteå strider mot dessa föreskrifter och Socialstyrelsens handbok till dem, anser Berne Stålenkrantz, som är ordförande i Svenska Brukarföreningen:

– Kroppsvisitationerna är kränkande och saknar stöd i föreskrifterna, säger han. Att frånsäga sig tystnadsplikten är okej endast gentemot socialtjänsten, men absolut inte gentemot polis och andra myndigheter som villkor för behandlingen. Jag kan förstå att polisen trycker på och vill ha information, men då ska sjukvården av etiska skäl säga stopp.

Brottsrubriceringen i polisanmälan är tjänstefel eller grovt tjänstefel. Enligt Berne Stålenkrantz är det första gången Svenska Brukarföreningen polisanmäler en verksamhet inom sjukvården. Föreningen har tidigare biträtt ett antal medlemmar med anmälningar till HSAN men tycker inte att dessa lett till några större resultat.

– Vad vi vill uppnå med polisanmälan är att vården ska följa Socialstyrelsens föreskrifter, säger han. Det måste bli slut på diskrimineringen och stigmatiseringen av den här patientgruppen. Inga andra patienter behandlas på det här sättet.

Den läkare som polisanmälts är chefsöverläkare Carl-Gustaf Olofsson, verksamhetschef vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Han förnekar att mottagningen har brutit mot Socialstyrelsens föreskrifter:

– Vi har inte gjort kroppsvisitationer utan bara inspekterat händer, armar och fötter, säger han. Det handlar bland annat om patientsäkerhet, eftersom vi haft svåra tillbud med personer som injicerat. Det är en självklar medicinsk uppföljning, och många har också sagt att de tycker det är en trygghet att bli inspekterade.

Att mottagningar för läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LARO-mottagningar) utbyter patientinformation med polisen är inte unikt för Skellefteå utan förekommer i hela landet, säger Carl-Gustaf Olofsson:

– När patienter går med i programmet lämnar de ett medgivande till att informationsutbyte får ske mellan bland annat sjukvård, socialtjänst och polis. Informationsutbytet sker på generell nivå och, om det gäller individer, bara om det ligger i patientens intresse. Övriga patientuppgifter omfattas fortfarande av sekretesslagen.

Han försvarar också avtalen om att patienter kan bli omedelbart uteslutna ur behandlingsprogrammet om de ertappas med exempelvis snatteri eller att försöka smuggla ut tabletter:

– Vi gör alltid en individuell bedömning. Men det behövs tydliga regler, för att vi ska kunna hjälpa dem som verkligen vill lämna missbruket.

Efter polisanmälan inleddes förundersökning av polisen. Ledningen för förundersökningen har nu övertagits av kammaråklagare Peter Jonsson vid åklagarkammaren i Umeå.

– Jag har lämnat direktiv för utredningen, säger han. Saken måste utredas innan man kan säga om något brott har begåtts, och i så fall vilket.

Anmälan till Socialstyrelsen handläggs av Gudrun Kågström-Lindberg vid regionala tillsynsmyndigheten i Umeå. Hon har nyligen fått in anmälan och kan ännu inte uttala sig om det enskilda fallet.

– Vi kommer att granska om verksamheten följer de författningar som finns, säger hon. Det gäller föreskriften om underhållsbehandling, men också regler om etik i vården, bemötande av patienter med mera.

Polisen uttalar sig om polisanmälan och samarbetet med kliniken

http://svtplay.se/v/1431641/vasterbottensnytt/polisen__det_behovs_mer_kontroll?sb,k104714,5,f,-1

Publicerad 5 februari 2009 - 05:20 på SVT Västerbotten
Det behövs mer kontroll av dem som behandlas med metadon och subutex i Skellefteå, inte mindre. Det menar i alla fall polisen efter att Västerbottensnytt i går berättade att brukarföreningen i Stockholm polisanmält klinikchefen i Skellefteå.

Stefan Lundström på spaningsenheten i Skellefteå jobbar främst med narkotika, och har stor erfarenhet av opiatprogrammet.

- Att de gör de här kontrollerna är helt befogat och jag är helt övertygad om att personalen på opiatavdelningen gör det här av en god anledning, säger han.
Han vill snarare strama upp verksamheten mer.
- Vi har fått indikationer på att det kommer subutex från subutexprogrammet och därför är vi lite kritiska mot till exempel vissa rutiner som de har där uppe vid mottagningen, så visst välkomnar vi att dom måste kolla ordentligt, säger Stefan Lundström.
Enligt honom finns det patienter i programmet som tar till exempel subutex på ett felaktigt sätt, och i och med det frigör möjligheter att sälja tabletter ute på gatan till ett högt pris.
- Jag kan bara säga att ett sånt här program ska va förenat med villkor det är min absoluta uppfattning. Har man inga villkor faller allt så det skulle vara en katastrof. Det är självklart att man i ett subutexprogram måste samarbeta mellan polisen, socialtjänsten och opiatprogrammet. Det handlar ju om att hjälpa individer på fötter och skaffa sig drägligt liv, menar polisen Stefan Lundström.

Chef besvarar kritiken - Publicerad 6 februari 2009 - 18:17

Chef besvarar kritiken - Publicerad 6 februari 2009 - 18:17 

SE INSLAGET - http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=73401&a=1435409&lid=senasteNytt_906076&lpos=rubrik_1435409

Närgångna kroppsvisitationer av människor på beroendeenheten i Skellefteå ledde till en polisanmälan från Svenska brukarföreningen tidigare i veckan. Nu svarar verksamhetschefen på kritiken.

Efter polisanmälan mot psykiatriska klinikens chef och kritiken mot beroendeenheten i Skellefteå har klinikchefen Carl-Gustav Olofsson nu beslutat om en utbildningsdag. Bland annat med representanter från Svenska brukarföreningen - som stod för själva polisanmälan.

Svenska Brukarföreningen polisanmäler Skellefteås opiatklinik

SE HELA INSLAGET PÅ: 

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33919&a=1430178&lid=puff_1435409&lpos=extra_0

Brukarföreningen i Stockholm polisanmäler nu psykiatriska kliniken i Skellefteå för att den använder otillåtna metoder. Beroendeenheten har bland annat kroppsvisiterat alla cirka 70 patienterna i opiatprogrammet.

Ingela Jansson har missbrukat heroin under flera år. Sedan två år deltar hon i det så kallade opiatprogrammet som innebär att hon behandlas med metadon. Därför är hon van att kontrolleras.
Men när hon nyligen utsattes för en kroppsvisitering där personalen letade efter nålstick för att se om hon möjligen injicerat medicinen, då fick hon nog.
- Jamen det är kränkande. Urinprov har jag gått med på och visst får det vara någon form av kontroll men att få folk att göra saker och ting under tvång, det fungerar inte på mig i alla fall, jag blir grymt besviken, berättar Ingela Jansson.

LÄS RESTEN AV ARTIKELN 

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33919&a=1430178&lid=puff_1435409&lpos=extra_0

Debattartikel - En restrektiv narkotikapolitik utesluter inte "harm reduction".

Här är en oklippt kopia på min artikel som förra helgen var publicerad i dom "Fria" tidningarna.

- En restriktiv narkotikapolitik utesluter inte ”harm reduction”, skilj på prevention, kamp mot organiserad brottslighet och harm reduction

Sverige redovisar idag Västeuropas högsta dödlighet bland narkotika-användarna. Vår huvudstad har ett utbrott av HIV bland stadens narkomaner. De gamla strategierna som syftade till att hantera narkotikaproblemet har slagit fel. Det är nu dags att överge den tidigare retoriken där olika former av insatser framställdes som motstridiga. Sprututbyten och andra skadereducerande åtgärder förhindrar inte ett effektivt förebyggande arbete. En restriktiv narkotikapolitik utesluter inte ”harm reduction” (skademinimering). Politiker och andra beslutsfattare måste upphöra med sitt politiska spel i narkotikafrågorna och ta till sig av moderna forskningsrön och internationella erfarenheter som gett bevisat bättre resultat.

Den svenska narkotikapolitiken har länge marknadsförts internationellt som en modell för andra länder att följa, men vad är det vi skryter om! Hur kan en politik som redovisar Västeuropas högsta narkotikadödlighet, och är enda landet inom EU som har en lag som förbjuder Apoteket att till narkotikaanvändare sälja sprutor, och där ordet ”harm reduction” är något hemskt, anses vara ett föregångsland och en modell att följa.

Politiker, beslutsfattare och företrädare för lobbyistorganisationer med rötter i sextiotalets narkotikadiskussioner upplever nu hur marken börjat gunga under deras fötter. Deras gamla ideologiska ställningstaganden håller inte längre inför den nya moderna tidens granskande öga. De skadliga effekterna av deras ideologi är för mig uppenbara.

Hur agerar då motståndarna mot sprututbyten och andra skadereducerande åtgärder då deras dogmatiska ideologi är under attack? Jo, dom gräver ner sig ännu djupare i de gamla skytte-gravsställningarna, ropar ännu högre, likt religiös övertygelse efter mer tvångsvård, utökade urinprovskontroller, mer drogfri behandling. Rena sprutor ger fel signaler sjunger dom gemensamt i kör. Rena sprutor är harm reduction, och harm reduction är enligt dom något fruktansvärt.

Konsensus har fram till nu funnits runt den Svenska modellen, men nu hörs från olika håll kritiska röster! Många är de forskare, läkare, politiker samt olika tidningars ledarsidor som liksom jag är för en verklighetsanpassad hållning till narkotikan och dess användare. Kanske skymtar vi nu någonstans i horisonten konturerna till en ny human och modern Svensk narkotikapolitik.

I våras kom Vänsterpartiet med ett förslag till en ny narkotikapolitik med fokus på avkriminalisering av det egna bruket. Under politikerveckan i Almedalen på Gotland presenterade regeringens narkotikasamordnare Björn Fries ett sjupunktsprogram om hur att ge de narkotikaberoende mer inflytande över sina egna liv. I sin helhet var både Vänsterns och Björn Fries förslag bra, men som vanligt så talas det bara om vård och behandling. Inte ett enda ord om åtgärder för att förbättra livssituationen för dom som inte vill eller kan sluta knarka.

Jag påstår, med all säkerhet att samhället aldrig någonsin kommer bli fritt från narkotika! Och med det i tankarna så måste Sverige börja ta till sig av de positiva erfarenheter som gett bevisat bättre resultat i andra länder, med andra ord ”harm reduction” (skadereducering). Narkotikapolitik bör också, som andra politikområden gör baseras på vetenskaplig kunskap (evidens). På detta område har Björn Fries gjort ett jättejobb. Han har i sin roll som narkotikasamordnare initierat till ett antal viktiga studier. Bland annat studien som resulterade i rapporten ”Kartläggning av Svenska polisens narkotikabekämpning”. Den avslöjade att polisen hellre griper tio ”knarkare” för personligt bruk av narkotika än att gripa deras narkotikalangare! Han var också med att sponsra 3-G studien. En studie som tittade på substitutionsbehandlingen med Metadon och Buprenorfine. Studien visade på att behandlingsresultaten blir bättre om vi gör tvärtemot än vad som idag är praxis. Något vi i Brukarföreningen alltid föreslagit.

Jag anser att tiden nu är mogen för en politik inriktad på ”harm reduction”. Många politiker och lobbyister menar att det finns en motsättning mellan ”harm reduction” och en restriktiv narkotikapolitik! Jag menar att så inte är fallet, det går bra och helt utan motsättningar samtidigt arbeta preventivt för att färre ska pröva narkotika och att tullen försvårar för narkotikasmugglarna, och att lindra hälsoskadorna och förbättra livsbetingelserna för de som har ett problematiskt narkotikabruk och att polisen griper narkotikalangarna.

Med en politik inriktad på ”harm reduction” så skulle det kunna se ut så här. Till alla som injicerar narkotika och vid varje injektion riskerar att få olika dödliga infektionssjukdomar bör vi i preventivt syfte tillhandahålla sterilt vatten, ren kanyl, ren spruta, rent filter, ren lösningskopp. Till alla som dagligen injicerar Heroin och därför riskerar att dö i en överdos, och till alla dessa kvinnor som prostituerar sig för pengar till Heroin bör samhället genom sjukvården, och inom tre dygn tillhandahålla behandling med Metadon eller Buprenorfine, både i lågtröskel och i strukturerad programform. Med ett ”harm reduction” tänkande så skulle dom med ett djupt problematiskt narkotikabruk, vilket ofta är de som inte vill eller kan sluta ges möjlighet att med Metadon eller Buprenorfine minska sitt dagliga narkotikaintag i så kallade ”lågtröskelprogram”. Där anses varje dag utan narkotika som något positivt.

Politiker och beslutsfattare måste påverkas till att våga identifiera och förändra de lagar och riktlinjer som i sig bidrar till eller orsakar hälsoskador för narkotikaanvändarna, samt förhindrar införandet av en skadereduceringspolitik. Här är lagen om förbud av personligt bruk ett typexempel. Den används ofta av polisen som ett alibi för att jaga och i våra ögon trakassera redan utsatta människor, och av många beslutsfattare och politiker som ett argument för att inte behöva starta sprututbyten.

Det krävs nu att forskare, vård och socialarbetare, politiker och andra beslutsfattare börjar tänka i nya banor fritt från personliga moraliska värderingar så att tillämpningen av en modern och reformerad narkotikapolitik kan få plats, och det är bråttom! Men det behövs fler och mer omfattande åtgärder än de jag nämnt för att minska prostitution, kriminalitet, hemlöshet och det sociala elände som människor med ett problematiskt narkotikabruk lever under. Men viktigast är att minska dödligheten. En politik inriktad på ”harm reduction” är i jämförelse med den förda kostnadseffektiv, därför gynnas också skattebetalare och samhället i stort.

I min roll som Brukarföreningens ordförande så ser jag dagligen de negativa effekter den förda politiken ger, och det är för mig outhärdligt. Att nu fortsätta kampen för det ”narkotikafria samhället” är inte längre försvarbart. Skilj på prevention, kamp mot organiserad brottslighet och hälsovårdande insatser.

Mvh Berne Stålenkrantz ordförande Svenska Brukarföreningen

Avart-1 - Anonymt tips ledde till att Socialen tog mitt barn!

Igår ringde en 32 årig kvinna till kontoret, vi döper henne till Jane Doe. Hon grät, hade panik, var rädd! Själv blev jag kraftigt förbannad efter att ha lyssnat på det hon under veckan varit med om.
Hon har haft behandling med Buprenorfine (Subutex) i lite mer än två år på en klinik i en mindre stad. Hon har under denna tid hunnit skaffa jobb, fått barn och fått tillbaka sin familj. Hon har under tiden i behandling endast haft ca 5 så kallade återfall och då på Benz. Hon har aldrig mörkat, utan hon har erkänt dom. Återfallen har varat max två dagar åt gången vilket inte är något att tala om och har aldrig behövt hjälp med att bryta dom.
Jane har alltid haft väldigt bra kontakt med sin läkare, han har alltid stöttat henne då hon haft problem. Han har till Jane sagt, det går ju bra för dig, du behöver inte vara orolig, du blir inte av med din behandling. Chefssjuksköterskan som samtidigt är klinikföreståndare är istället en riktig satkärring!
Under sommaren hamnade Jane in i en djup svacka och fick ett återfall som varade i två veckor. Typiskt så var läkaren under denna tid på semester och hon vågade inte erkänna det till “satkärringen” då hon var säker på att hon direkt skulle kasta ut henne ur programmet, så Jane fejkade ett urinprov! Hon var så nervös då hon skulle göra det så personalen upptäckte det hela. Vad händer? Jo hon blir utkastad ur programmet med omedelbar verkan utan att erbjudas nertrappning vilket alltid ska göras. Detta hände förra tisdagen. På eftermiddagen förra onsdagen, dagen efter utskrivningen så kommer socialen och polisen hem till henne för att omhänderta barnet! Någon hade så påpassligt ringt in en anmälan till Socialen på onsdagsmorgonen om att hon hade setts kraftigt påverkad av alkohol eller av annan drog på tisdagskvällen. Självfallet ville anmälaren inte uppge sitt namn.
Jane berättar för mig att hon vid sjutiden på tisdagskvällen varit ute och ätit Pizza tillsammans med sitt barn och sin mamma och drack ingen alkohol.
Det finns vissa sex olika kriterier för att utesluta patienter från substitutionsbehandlingen. Den som “satkärringen” använde sig av var: Fusk med urinprov! I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende går det att läsa under: Uteslutning 2§ punkt 4: upprepade gånger har manipulerat urinprover, vilket betyder minst två!
Först ska vi överklaga utskrivningen så att hon kanske får tillbaka sitt Subutex och "kanske" få tillbaka sitt barn. Om inte det går så ska vi anmäla det hela till HSAN (hälso & sjukvårdens ansvarsnämnd) vilket oftast inte leder till något. Jag tror att siffrorna ser ut så här: När patient anmäler sjukvården så får dom rätt i 3%. När Socialstyrelsen anmäler läkare eller anan personal så får dom rätt i drygt 80 % av fallen! Jag kommer framöver skriva om detta jättelika problem.
Uteslutning Föreskrifter:
Om en patient trots särskilda stödinsatser inte kan förmås att medverka till att syftet med underhållsbehandlingen uppnås, skall den avbrytas om patienten
1. inte har medverkat i sådan behandling under längre tid än en vecka,
2. har upprepade återfall i missbruk av narkotika,
3. missbrukar alkohol i sådan omfattning att det innebär en medicinsk risk,
4. upprepade gånger har manipulerat urinprover,
5. har utsatt patienter eller vårdpersonal för våld eller hot om våld, eller
6. har dömts för narkotikabrott enligt en dom som vunnit laga kraft.

Längst ner på förstasidan www.svenskabrukarforening.se kan du läsa och ladda ner Socialstyrelsens föreskrifter om substitutionsbehandling, handboken om hur att tolka föreskrifterna finns också där.