onsdag 12 september 2007

Fallbeskrivning - Avart - Socialsekreterare misshandlar och riskerar livet på sin klient.

Kvinna 36, ensamstående. För drygt ett år sedan kom hon hem från en kortare vistelse på ett så kallat behandlingshem. Hon hade varit där för att kunna sluta med sitt problematiska bruk. Väl hemma kom hon överens med sin Socialsekreterare om att det skulle löna sig för henne att vara ärlig och uppriktig.
Hon fick en försökslägenhet.
Ett par månader senare på ett möte med Sociala så får hon frågan: hur mår du min vän?
- Förra veckan mådde jag pyton och därför köpte jag två Stesolid!

Hon och Soc hade ju bestämt att det skulle löna sig att vara ärlig. På eftermiddagen samma dag då hon kom hem så fick hon inte in nyckeln i låset, hon trodde att det blivit manipulerat. Hon ringer till Soc.
Vad tror ni hon fick höra! Belive it or not... SOCIALSEKRETERAREN HADE BYTT UT LÅSET! Ett halvår senare ber hon Sociala om en social utredning för en Subutexbehandling varvid dom säger NEJ! anledningen var att det hade gått så bra för henne, hon hade ju knappt inte haft några återfall! Man häpnar....
Nu åtta månader senare begär hon hjälp igen, denna gång vill hon få en Metadonbehandling, vad händer nu! Håll i er, Socialsekreteraren säger: Du måste från och med nu och två månader framåt ta Heroin så att du lämnar positiva urinprover........Sociala uppmanar sin klient till att begå narkotikabrott, tror ni Soc tar ngt ansvar ifall hon hamnar i fängelse eller ytterst DÖR i en överdos, självfallet inte, dom anser säkert att hon får skylla sig själv.
När jag fick reda på hennes ärende så flög faktiskt min kaffekopp rakt in i väggen med en stor brun fläck som jag fick stå och gnugga bort, det är faan i mig NOG NU! Hon vågar inte anmäla Socialtjänsten då hon tror att dom då kommer försvåra ytterligare för henne. Inget kan nu bli värre.
Hennes mamma har ringt till den lokala FMN avdelningen där dom bor (i en förort till Stockholm) för att få råd! Gissa vad dom svarade: Din dotter måste ta eget ansvar och dom fulla konsekvenserna av sitt handlande, innan hon gör det så är hon inte mogen för en drogfri behandling, Substitutionsbehandling är inget alternativ. FMN vill ha Ju hem sina ungar drogfria, att risken att dö i en överdos är 64 ggr högre jämfört med normalbefolkningen är väl inget dom bryr sig om, diabetiker en på två.
Ni kanske inte tror på denna historia, men den är väl för bra för att vara påhittad.
Upp till kamp, skilj på prevention, kamp mot organiserad brottslighet och harm reduction.

Privata vaktbolag bekräftas av Poliskommisarie Jale Poljarveus

Hej!
Fick lite mer Info om problemet med privata vaktbolag som har mandat att gripa "misstänkta"! SBF:s ombudsman på 44án ringde Stockholmspolisen och fick reda på följande.
- Poliskommisarie Jale Poljarveus bekräftar vänligt att så är fallet han förstår SBF:s oro men pekar uppåt i hierarkin, det var inte hans beslut. Under våren -06 tog länspolisstyrelsen detta beslut att skaffa sig hjälp av privata vaktbolag för att ertappa missbrukaren på plats nere på plattan i första hand.
Hur ser en misstänkt ut?

måndag 10 september 2007

Vad är narkotika?

Jag sitter här och funderar på vad som egentligen menas med mantrat "mot narkotika"! Har dom som slänger sig med detta uttryck ordentligt tänkt igenom vad det är dom säger, och ytterst vad det i förlängningen betyder?

Buprenorfine, Metadon, Valium, Heroinhydroklorid, Rohypnol, Kodein tillsammans med många många andra läkemedel är samtliga narkotikaklassade. Preparaten förskrivs dagligen legalt av läkare till ett stort antal människor både här i Sverige och i resten av världen.

Menar dom på fullaste alvar att även sjukvården i förlängningen ska sluta använda sig av narkotiska läkemedel vilket borde vara det naturliga om dom menar det dom säger, "mot narkotika"? Hur många människor är beroende av att deras läkare kontinuerligt förser dom med recept på något av dessa beroendeskapande narkotiska preparat? Hur många av dessa överdoserar sina läkemedel för att dom på något sett inte tycker dosen dom har förskrivet inte räcker till, eller så är det så att dom tycker om effekten. Jag vet att det är så då jag ibland tar emot samtal av förtvivlade människor, oavsett det så är dom precis lika mycket knarkare som dom stigmatiserade hemlösa brukarna på plattan är? Vad är det för skillnad mellan dom och de människor Brukarföreningen organiserar och som måste köpa sitt Morfin, sitt Metadon på plattan? Ingen skillnad + många skillnader:

  • dom stigmatiseras inte av samhället,
  • dom jagas inte av Sheriffen,
  • dom behöver inte prostituera sig,
  • dom behöver inte stjäla,
  • dom behöver inte sitta i fängelset för att dom är beroende av dessa lagliga förskrivna högoktaniga narkotiska preparat, med mera.
Jag måste fundera vidare på detta dilemma, ha det gott och var försiktiga därute! Skilj på prevention, kamp mot organiserad brottslighet och harm reduction.

Privata vaktbolag agerar narkotikapoliser på Plattan!

Häromdagen kom det till min kännedom att Polisen i Stockholm i våras beslutade att till privata vaktbolag ge tillstånd att gripa Heroinbrukare som på något sätt, i väktarnas ögon uppträder misstänkt så ska dom gripas i avvaktan på att polisen kommer. Detta oroar mig då Jag dels av egen erfarenhet vet att väktare misshandlar narkotikaanvändare i vaktrummet på Centralen, som inte har någon kameraövervakning! Vi kan därför aldrig bevisa vad som faktiskt sker i rummet. Väktare tillhör gruppen dom värsta av alla busar, vilket media gång på gång avslöjat, både i artiklar och i TV-program.

Det ärende jag i fredags fick kännedom om innehåller det som inte får ske! Väktarna planterar ett så kallat "Amsterdamkuvert" i byxfickan på min kamrat, vilket innebar ytterligare problem då Polisen till slut dök upp. Jag påpekade och erbjöd honom min hjälp att anmäla händelsen! Hans svar förvånar mig inte utan det följer bara det gamla invanda mönstret. Han vågar inte anmäla väktarna, då han är övertygad om att dom senare kommer hämnas mångdubbelt.

Detta är dagens sanning! jag lider inte av några nervösa paranoida vanföreställningar utan fallet skildrar den verklighet Svenska Brukarföreningens medlemmar dagligen lever under. Jag funderar faktiskt på att JO anmäla Polisen för att dom har delegerat polisens uppgifter till privata vaktbolag! det kan väl för i h-vete inte vara lagligt? Är det någon juridiskt kunnig person som skulle kunna svara på om det är lagligt eller ej.
Skilj på prevention, kamp mot organiserad brottslighet och Harm Reduction.

Fallbeskrivning avart

Tjej som haft Buprenorfine (Subutex) i drygt ett år. Bor i Skellefteå. Enstaka återfall som hon själv brutit, mindre problem med att komma i tid till kliniken! Socialtjänsten tvingar in henne på en sjukavdelning, som dom tror ska hjälpa henne att komma i tid, söka arbete, söka bostad samt att få henne mer socialt anpassad! Vid inläggningen hittade sjukvårdspersonalen ett begagnat verktyg (spruta + kanyl) i hennes väska. Hon lämnade samtidigt ett negativt urinprov och vid den fysiska undersökningen syntes inga stickmärken, detta räckte för att kasta ut henne på gatan och då riskera hennes liv.

Överdödligheten för Heroinanvändare är 63 gånger högre i jämförelse med normalbefolkningen, diabetiker endast 2 gånger högre.

fredag 7 september 2007

Dödsfall

Ytterligare en sorgens dag! Jag fick igår reda på att "Vickan" Victoria 35 år ung med två barn är död. Hon hade Metadonbehandling på klinik 44án. Hon dog i en överdos!

Enkätsvar

Jag har nu haft dessa två enkäter uppe i ca två veckor. Innan jag drar några slutsatser av svaren så behöver jag veta vilka ni är, arbetar du inom vård eller socialtjänst, arbetar du med frågor som rör narkotika på annat sätt t,ex journalist eller är du en aktiv eller ex brukare. Själfallet så skulle jag ha haft en enkät med dessa frågor samtidigt som dom två andra, men nu blir det på detta sätt.

torsdag 30 augusti 2007

Svar från Maria Beroendecentrum

Här är svaret på brevet från Maria Beroendecentrum ang brevet från Svenska Brukarföreningen.

Svenska Brukarföreningen
Livdjursgatan 5a121 62 Stockholm

Jag kan inte annat än beklaga att Svenska Brukarföreningen fått sådaninformation, som jag verkligen inte känner igen. Varför Maria Beroendecentrumskulle ha synpunkter på enskilda medlemmar inom Brukarföreningen elleråsikter om Brukarföreningens möjligheter att få bidrag förstår jag ej.Sedan jag tillträdde som VD för Maria Beroendecentrum i början av december2006, har det varit min absoluta ambition att ha goda relationer med olikapatientföreningar. Detta var skälet till att jag inbjöd till ett inledande möte ifebruari i år. Ett möte som jag tycker avlöpte mycket väl. Därefter har fortsattamöten inom ramen för Forum ägt rum under våren.Det är för mig som en självklarhet att patienter ska känna sig väl behandlade ochatt de ska känna sig fria att ha synpunkter på vården utan risk för repressalier.I den mån det finns ytterligare frågor, föreslår jag att vi träffas och diskuterardetta. Mig når man enklast på telefon 08-616 54 34 eller på mejlen lotta.olmarken@mariaberoendecentrum.se

Vänliga hälsningarLotta OlenmarkerVD/Verksamhetschef
Maria Beroendecentrum AB

Ett brev till Ledningen för Maria Beroendecentrum

Här är en kopia av ett brev några av Svenska Brukarföreningns styrelseladamöter skrev till ledningen för Maria Beroendecentrum.
Till:Verkställande Direktören
Maria Bolaget AB
Stockholm 2007-06-13
Det har kommit till Svenska Brukarföreningens kännedom att ledande personer i Maria Bolagets ledning till ledande politiker och ansvariga tjänstemän inom Landstinget, Patientnämnd samt till Socialstyrelsen baktalat och spritt myter om Svenska Brukarföreningens ordförande Berne Stålenkrantz och om Brukarföreningen som sådan, samt till dessa framfört önskemål om att våra bidrag ska stoppas!

Ett antal av våra medlemmar tillika era patienter har vid besök hos vår Stockholms förening uttryckt en rädsla för att mista sina ”privilegier” och ytterst, sin livsviktiga behandling. Dom har oberoende av varandra uppgett att dom av sina kontaktpersoner och/eller läkare mottagit olika former av verbala hot! Som bestått av: hot om indragna doser eller uteslutning ur behandling om dom fortsätter ha kontakt Brukarföreningen, sin patientförening.

Då vi informerat våra medlemmar om deras lagliga rätt att anmäla felbehandlingar och dåligt bemötande och kränkningar till patientnämnd eller till HSAN-Hälso & sjukvårdens ansvarsnämnd har dom uppgett att dom inte törs, detta på grund av rädsla för repressalier, Vi är nog benägna att hålla med.

Inom Svenska Brukarföreningen finns olika lokalföreningar samt att vi på ett flertal platser har ombudsmän, och totalt representerar föreningen närmare 1500 medlemmar, varav de flesta har eller har haft anknytning till substitutionsbehandlingen.

Vi liksom diabetiker, hörselskadade, överviktiga och handikappade har vår fulla rätt att organisera oss. Och som sådan har vi vår fulla rätt att informera våra medlemmar tillika era patienter om deras rättigheter, men också om deras skyldigheter.

Vi kommer självfallet att fortsätta vårt arbete med att organisera era patienter, anmäla avarter, överklaga beslut, samla fallbeskrivningar för publicering på vår hemsida, och till myndigheter och andra organisationer sammanställa rapporter utifrån faktaunderlaget insamlandet av fallbeskrivningar och vår statistikföring ger.

Brukarföreningens krav om att vara med och utforma vår behandling kvarstår, och det oavsett ni tycker det är lämpligt eller ej!

Sändlista:
Socialstyrelsen – Abit Dundar & Tillsynsenheten.
MOB - Björn Fries.
Patientnämnden - Siv Aronsson.
Beställarkontoret vård.
Expressen - Johannes Forsberg.
DN - Henrik Berggren.
Landstingsdirektören.

För Svenska Brukarföreningens styrelse:
Björn Hjerdin ordförande verkställande utskottet och
Hasse Arvidsson ordförande Brukarföreningen Örebro
Johan Stenbäck ordförande Stockholms Brukarförening
För ytterligare information ring 08-6001299

söndag 26 augusti 2007

För er politik, för oss blodigt alvar!

I fredags morse när jag besökte Stockholms Brukarförening så satt Christina Paulsrud (vice ordf) och Johan Stenbäck (ordf) i ett möte med en Socialdemokratiskt Landstingspolitiker och hans politiske sekreterare. Det som diskuterades var hur Brukarföreningen ville att det framtida sprututbyte skulle se ut. De önskemål Johan och Christina framförde bygger helt och hållet på deras egen brukarerfarenhet till skillnad från de flesta andra aktörerna som bara "tycker" nått som låter bra. Med allra största säkerhet så kommer inte ett sprututbyte se ut så som vi vill. Dum dogmatism dödar, för er politik, för oss blodigt alvar.

Här följer ett axplock av Johan & Christinas förslag.

  • Apoteket måste få sälja "sprut-kit" för att dom som inte vill sluta, och dom som vill vara anonyma ska få rätt till smittskydd.
  • Sprututbytet ska skötas av infektionsklinikerna och inte av narkomanvården.
  • Att sprututbytet ska ses som smittskydd och inget annat.
  • Att brukarna ska få vara anonyma.
  • Brukarföreningen måste också få dela ut "sprut-kit".
  • "peer to peer" knarkare umgås med knarkare och kan därför lätt dela ut sprutor till varandra. Brukarföreningen skulle kunna utbilda ett antal brukare om hur att minimera risker både vad det gäller överdoser och blodsmittor. De som fått vår "utbildning" ska sedan sprida kunskaperna vidare, "peer to peer".
  • Vi måste få göra som i Finland. Där hämtar vissa äldre brukare ut kartonger med sprutor för att sedan dela ut till sina kamrater, till dom som av olika anledningar inte vill visa sig.
  • Det måste också finnas mobila sprutbyten som ska finnas där brukarna rör sig, det måste gå snabbt att få tag i rena sprutor, annars är risken stor att man i stunden lånar av sin kamrat.

Om samhället verkligen vill komma till rätta med Hepatit-C problemet så måste sprutorna finnas där våra kamrater rör sig. Vi blir ofta smittade av Hepatit-C första gången vi injicerarar. Jag satt 1993 på Norrtäljeanstalten då jag avtjänade ett fyraårigt straff för 118gram Heroin. Jag tog där som så många andra, min första fix. Faktum är att det inte direkt drällde av sprutor. Vi var ca: 80 intagna som delade på en enda och den var med 100% säkerhet Hepatit-C infekterad, förutom att nålen var som en rostig spik. Jag visste att han som använt sprutan innan mig hade Hepatit-C och därför gjorde jag ett försök att koka sprutan med förhoppning att ta död på smittan, vilket sedan visade sig ha varit lönlöst, jag blev smittad.

I besöksrummen på fängelserna finns det ofta en skål med kondomer, skälet är att förhindra olika könssjukdommar, främst HIV. Då skulle det i humanismens namn även finnas en skål med rena sprutor och kanyler. Sverige har tillsamans med ett femtiotal länder skrivit under en WHO-resolution. I resolutionen står det att fångar i fängelser också ska ha tillgång till rena sprutor samt till andra "harm reduction" åtgärder, till exempel substitutionsbehandling. Jag har av en högt uppsatt person inom WHO fått Info om att Sverige genom SIDA finansierar ett sprututbyte i Manilla, Filippinerna samt delsponsrar ett "harm reduction" projekt i Kambodja där utdelning av rena sprutor är en viktig del, allt för att minimera smittorisker. Birgitta Rydberg sa i en debatt med mig på SR P-1 att sprututbyten är bra i Ukraina, St-Petersburg, kaliningrad men inte i Sverige. Vi måste nu i Sverige ta till oss av erfarenheter från andra länder som gett bra resultat.